¿No Comprendo?

Eftersom det har antagligen blir ett av vara sista inlagg tankte vi passa pa att saga tack. Tack for alla kommentarer som har stottat oss, peppat oss och fatt oss att skratta.

Vi har haft en fantastisk resa. Den har varit bade utmanande och omtumlande. Manga ganger har vi skrattat sa mycket att vi borjat grata, andra ganger har vi gratit sa mycket att vi inte kunnat gora nagot annat an att skratta at oss sjalva. Bloggen har varit en viktig lank hem for oss i snart tre och en halv manad och vi har verkligen tyckt att det har varit roligt att kunna dela med oss av det vi har varit med om. Medgang som motgang. Vi hoppas att mycket av det som vi forsokt formedla har natt fram. Manga ganger har vi haft svart att satta ord pa allt vi har upplevt och gjort.

Hur beskriver man till exempel kanslan av att sakta glida fram pa amazonasfloden en stjarnklar natt? Hur formedlar man adrenalinkicken som det innebar att kasta sig ut pa en mountainbike nedfor varldens farligaste vag? Och gar det ens att forklara kanslan av att simma med hajar eller att befinna sig oga mot oga med gigantiska havsskoldpaddor?

Vi har verkligen forsokt och vi hoppas som sagt att vi atminstonde lyckats till viss del. Kul att ni har foljt var resa!

Massor av kramar fran Agnes, Emelie och Josefine

Nu ar det inte langt kvar tills vi star pa svensk mark igen och kan krama vara familjer och vanner. Vi landar 18.45 svensk tid pa fredag kvall.

Syns snart!

Vara flighter

Quito (Ecuador) - Miami (USA)
Miami (USA) - Heathrow (England)
Heathrow (England) - Landvetter (SVERIGE!)

Vi tankte meddela vara foraldrar att de ska boka upp sondagen den 7 maj for da blir det en bildvisningskvall. Okej?

Har kommer nagra listor som sammanfattar lite av det basta med denna resan. Allt ar i tidsordning!

Topp 5 stader vi besokt

• Arequipa
• Lima
• Mancora
• Montañita
• Baños (J&A) Cordoba (E)

Topp 5 saker vi gjort

• Death road i Bolivia
• Rida i Cusco
• Machu Pichu
• Sandboardning & Dunebuggies i Huacachina
• Galapagos

Topp 5 mat

• Müsli och fruktsallad i La Paz
• Smorgasar pa Jacks Cafè i Cusco
• Lunch i parken i Lima
• Arroz Chaufa i Mancora
• Frukost i Canoa(J&A) Biff i Argentina (E)

AGNES
Musli
Laktosfri filmjolk
Paron
GROVT brod
Stark ost (Typ grevè eller nagon annan som vi brukar ha. Pappa om det ar du som handlar, kop INTE vanlig hushallsost!!)
Ortsalt
Agg
Yogi-te
Avokado (om det finns nagon som verkar mogen)


EMELIE
Mammas musli
Vanilj yoghurt
A-fil
Lingongrova
Cappucino
Brieost
Salami


JOSEFINE
Min frulle (obs. glom ej hallon)
Grovt brod
Mesost
Tomat
Brieost
Keso
Havregrynsgrot


ALLA
Nybaddade sangar och garna en snabb dammsugning av vara rum da vi misstanker att vi annars aldrig kommer aterhamta oss fran damm-chocken.

Tack, ni ar bast!

Idag kom vi pa nagot vi borde ha kommit pa for tre och en halv manad sedan. Isafall hade vi varit rika idag (vilket hade inneburit att ni hade fatt mycket dyrare presenter, sa lyssna nu noga!)

Eftersom vi alltid ar det mest intressanta inom en 10 mils radie (detta sager vi inte for att skryta, det ar faktiskt fakta) sa kom vi idag pa att vi verkligen borde kunna tjana stora summor pengar. Det har kan lata som en nagot kontroversiell tanke, darfor sager vi inget mer utan later istallet var prislista tala for sig sjalv.

Att titta - 1 dollar

Att vissla - 2 dollar

Att ropa "Hola mi amor" "I loooove you" "Que bonita" "Muy guapa" "Heeeello" eller liknande - 10 dollar

Att kindpussas - 15 dollar (Har vill Agnes egentligen skriva 150 dollar eftersom hon tycker att det ar sa ackligt)

Att ga in i lyktstolpar for att man blir sa upphetsad av att se oss - Detta bjuder vi pa eftersom det roar oss ocksa

Att fa oss att folja med ut och dansa salsa - 550 dollar + dricka


Pa detta laggs sedan sjalvklart en serviceavgift som innebar 15% av den totala summan.

Vad tror ni?

Nu ar sista bussresan avklarad och vi befinner oss aterigen i Quito, ett kart aterseende (trots regnet). Harifran aker vi alltsa hem pa torsdag.

Vi ska nu njuta av vara sista dagar pa resande fot!

Nu kanske ni sitter dar hemma och tanker "Varfor skickar inte skitungarna i Sydamerika nagot vykort till mig?"

Da kan vi avsloja att vi faktiskt skickat en MASSA vykort varav ungefar 1/4 har kommit fram. De anvander sig tydligen av flaskpost har namligen. Men istallet for att deppa ihop totalt sa kan ni tanka att det betyder att nagonstans dar ute i universum finns det ett skit-intressant vykort till just dig! Grattis.

Vem skulle racka en nytt toapapper nar man sitter pa toa och inser att det gamla ar slut?

Vem skulle peppa en nar man ar ledsen?

Hur skulle man kunna smorja in ryggen nar man ska sola?

Vem skulle stalla diagnos och agera doktor nar man kanner sig krasslig?

Vem skulle man lana tamponger av?

Glad pask familj, vanner och alla andra som vi kanner!

Vi sitter har och ar lite sura for att vi missar all go paskmat och alla chokladagg men vi tankte att vi tar igen det nasta vecka. Kan nagon ringa till Ica Kvantum och halsa att de bor fylla pa sitt godislager innan nasta helg?

Har kommer lite filmer som vi filmat lite har och dar pa var resa. Borjar med den senaste och slutar med den forsta, logiskt och bra...

Cykling i Baños (ha talamod):





Sahar gor dom godis i Baños:




Sa satt man pa en galapagos-o. Sa kom det en leguan gaende! Da sa den ena gringan till den andra: "Han bor nog har!"




En kackerlacks-j*vel i Huacachina:




La Paz, Bolivia, pa den gamla goda tiden (nar var dator fungerade och man var blek):



(Ps. Det var inte skottlossning, det var nagra slags smallare som man anvander nar folk gifter sig/nar man bara vill ha lite uppmarksamhet).

Grattis sager vi idag till (Josefines) mormor Ulla!

Massa grattiskramar fran oss! 

Tidig kvall for oss. Imorgon tar vi namligen forsta basta buss till Quito for att dar byta till nasta buss och ta oss upp till Atacames i norra Ecuador. Resan kommer nog ta dryga 12 timmar (antagligen mer). Vi spyr lite pa att aka buss vid det har laget, men nu ar det inte manga kvar!

Agnes: Vad det luktar gott, det ar nog varan mat!

Josse: Nej det var jag som rapade, men min lunch var god!

Sager ni Delicatoboll, chokladboll eller negerboll?

Sant har godis har de overallt har i Baños, i alla former och farger. Ett segt, kola-aktigt godis som gors pa exakt samma satt som svenska polkagrisar.

Idag har vi hyrt cyklar. Och cyklat pa dom ocksa. Nedfor varldens langsta backe cyklade vi. Sedan tankte vi att "det blir sa himla langt att cykla upp for denna backen sen, sa vi svanger av lite tidigare pa en annan vag". Kunde varit en lyckad idé, men eftersom vi heter Agnes och Josefine (ibland Josselin har i Sydamerika) sa var den inte sa lyckad. Det slutade namligen med att vi kampade oss upp for en ANNU brantare och ANNU langre backe medan vi flasade: "Bakom nasta kurva MASTE det plana ut lite!".

Tillslut gjorde det det ocksa, fast sedan kom det en kurva till och dar borjade det luta uppfor igen. Efter ungefar en timme bestamde vi oss for att ge upp. Turen ner tog ungefar 5 minuter och da markte vi exakt hur brant backen verkligen var.

I Sydamerika slanger man inte papperet i toan efter att man har torkat sig utan lagger det istallet i papperskorgen brevid. Till detta hor att det endast finns parfymerat toapapper att kopa.

Efter 3 manader har vi nu kommit pa varfor. Det ar for att det inte ska lukta bajs pa toaletten. Har tycker man tydligen att det ar battre att det luktar bajs OCH parfym.

Grattis Lena pa fodelsedagen! (Finkansliga som vi ar namner vi inga siffror)

Manga kramar fran oss pa andra sidan jorden, hoppas du far en bra fodelsedag.

Ikvall har vi varit pa bio. Det var dock nara att vi inte hann dit. Foljande handelser ledde till att vi (pa sekunden) kom dit i tid:
Vi hade bestamt att vi skulle ata pa en thairestaurang som lag ganska nara vart hostel (Phad Thai-suget blev helt enkelt for starkt). Detta gick utan storre missoden. Vi hade dock inte riktigt koll pa tiden for i Ecuador finns det inga klockor pa restauranger/busstationer/hostels/andra offentliga platser och vi har inte sa ofta med oss vara mobiler.

Vi gick iallafall ut fran restaurangen och bestamde oss for att ga en bit innan vi skulle ta en taxi till bion. Sedan papekade J att vi kanske anda borde ta en taxi ganska snart, eftersom vi inte visste vad klockan var. A holl med, men vi gick anda en liten bit till innan vi vinkade in en taxi. Chaufforen nickade nar vi fragade om han visste vart bion lag, och vi hoppade in.

Det visade sig att taxichaufforen inte alls visste vart bion lag. Sedan visade det sig ocksa att det var valdigt langesedan taxichaufforen hade tankat, och nar vi var nagonstans mitt i stan fick vi bensinstopp. Vi visste fortfarande inte vad klockan var, for det fanns ingen klocka i bilen (no shit Sherlock...) men taxichaufforen pekade ut den ungefarliga riktningen och sa att "det inte var sa langt".

Vi hjalpte honom sedan att putta bilen till sidan av vagen, betalade och borjade ga i den riktning han hade pekat ut. Efter en liten bit kollade vi pa kartan. Vi var inte alls nara bion. Vi var faktiskt valdigt langt ifran bion. Darfor stannade vi en annan taxi och sag pa hans klocka (japp, han hade faktiskt en) att det var tva minuter kvar tills bion skulle borja. Den nya taxichaufforen var av den pratglada typen, och medan vi nervost satt och kollade pa klockan pratade han pa om vadret i Quito och fragade oss om fraser pa svenska (nu kan han saga: "Hej" och "Hejda" med perfekt uttal).

Nar vi kom fram till bion, 5 minuter efter att bion borjat, visade det sig att vi bara hade en 10 dollars-sedel och chaufforen hade ingen vaxel. Typiskt. Efter en stund kom han pa att han hade pengar i ett par andra byxor som han hade i bagaget. Sa vi fick var vaxel, sprang in pa bion och satte oss, PRECIS nar filmen borjade (10 minuter efter utsatt tid. Ibland gillar vi faktiskt Ecuadoriansk tid).

I forrgar kom vi alltsa till Ecuadors huvudstad Quito. Detta ar ocksa var slutdestination da vi flyger hem harifran, men innan dess har vi planerat att aka runt lite mer for att sedan komma tillbaka hit dagen innan vi aker hem. Harifran utgar det dock bussar till de flesta stader i landet och darfor bestamde vi oss for att aka hit nu ocksa.

Det ar kallt har. Ungefar 15 grader. Darfor hade vi foljande pa oss nar vi gick en rundtur i gamla stan i formiddags:
* Langbyxor (for forsta gangen pa 1 manad).
* Yllestrumpor (for ovrigt ett av de fa par strumpor vi har kvar eftersom vi levde i tron att vi skulle kunna ga i flip-flops resten av resan)
* Tjocktroja
* Jacka (som vi fick grava fram langst ner i ryggsackarna)
* Mossa (obs! Inget skamt!)

Under var rundtur hann vi med att vara lite kulturella (J's kommentar: Nu blir mormor glad!) och vi gick in i ungefar varenda kyrka i hela stan. 

Quito ar uppdelat i tva delar. Vi bor i New Town som ar fullt av restauranger, internetcaféer och barer. Old town ar istallet lite mer traditionell och har finns manga gamla kyrkor och vackra byggnader.

Det ar en vacker stad, men som sagt, lite for kallt for oss. Darfor aker vi imorgon vidare till Baños, en bussresa pa ungefar 3 timmar (dvs 5 med Ecuadorianska matt).

Har sitter vi och dodar lite tid pa ett internetcafé i vantan pa att bussen ska ga. Nu lamnar vi namligen kusten och varmen for ett tag och aker till Ecuadors huvudstad Quito som ligger hogt uppe i bergen. Det kommer bli k.a.l.l.t

Hoppas ni har en superbra helg dar hemma!

Sa kom da dagen tillslut. Dagen da vi insag att vi har blivit gamla. Inte sadar halv-gamla att vi laser hela 1:a delen i GP eller koper klader for att de ar bekvama och inte for att de ar snygga. Nej, vi har blivit aldre an sa. Vi ar tanter! 

Foljande bevismaterial har kritiskt granskats och noga overvagts i hopp om att helt kunna avfarda denna fruktansvarda upptackt. Tyvarr kvarstar anda foljande:

Bevis nr 1: Vi kallar det inte langre "att bada" utan refererar istallet till det som att "doppa sig".
Bevis nr 2: Vi solar med keps pa.
Bevis nr 3: Vi gar med sandalerna hela vagen ner till vattenbrynet nar vi ska "doppa oss" eftersom vi tycker att "sanden ar sa fruktansvart varm".

Bevis nr 4 (och detta kan vara det mest avgorande beviset i var studie): Vi anvander oss av uttrycket "herrejistanes".

En konversation kan alltsa se ut som foljande;
Josse: Herrejistanes vad varmt det ar!
Agnes: Ja kara nan, ska vi inte ta och doppa oss?

Ni forstar ju sjalva hur illa det ar. Katastrof!

Idag fick vi varldens basta idé, trodde vi. Alla vara ideér ar "varldens basta idé" nar nagon av oss klacker dom och vi uppmuntrar ofta varandra glatt. Allt for ofta visar sig dock vara ideér vara mindre bra nar vi ar halvvags genom. 

Dagens misstag:
Vi bestamde oss for att ga 1.6 mil, innan frukost, in till det storre samhallet San Vicente.   

Det. Var. Langt.

For den som ar intresserad (vilket SJALVKLART alla ar) sa tog det tre timmar. Forstar ni? 3 timmar av vara liv som vi aldrig far tillbaka!! Skavsaren lar vi dock fa leva med resten av livet. Framme i San Vicente var vi sa trotta att vi tog en taxi 300 meter bort till busstationen och satte oss pa forsta buss tillbaka till Canoa.

For att inte lata allt for bittra sa kan vi ju tillagga att vagen dit var valdigt fin iallafall..

Vi horde ryktas om att Pagen skulle ha slutat tillverka Lingongrova.. Kan nagon dementera detta fruktansvart upprorande uttalande?

Den som skickar ner svenskt losgodis och Lingongrova till oss kan forvanta sig var eviga tacksamhet och ett fett tillskott i planboken (..om nagra ar nar vi blivit framgangsrika lakare och advokater vill saga, for just nu ar vi ganska fattiga)

Agnes har inte haft nagon tackning pa sin telefon de senaste dagarna, antagligen kan hon varken skicka eller ta emot sms just nu. Skicka till Josses mobil istallet salange! (Hennes pappa betalar rakningen sa om ni vill kan ni ringa ocksa..)

Efter tva dagar i Manta bestamde vi oss for att aka darifran. Det sager nog det mesta om den staden. Imorse akte vi istallet till Canoa, som ar en liten stad vid kusten och stavas: Sol, bad och cocosnotter med sugror.

Pa stranden i Manta (forovrigt en av varldens kanske trakigaste stader, om man inte raknar Oruro i Bolivia):

J och A ligger, intet ont anandes, och solar. En kille kommer fram och staller sig brevid A, som har en keps over huvudet och alltsa inte ser nagot.
Killen: Hola!
A (hoppar en halvmeter i upp i luften, fortfarande i vertikalt lage): J*vlar i h*lvete vad radd jag blev! Pratar han med mig?
J kan inte svara for hon ligger och skakar av skratt.
Killen: Hola chicas! Que van a hacer hoy? (Betyder: Vad ska ni gora idag?)
J: Aaah, jag orkar inte. Jag pratar inte spanska idag!
A: Sorry, we don't speak spanish!
Killen: You don't speak Espanish?
A: No, sorry.
Killen ar tyst en stund, sedan sager han: Chicas, que van a hacer esta noche?
A, till J: Men shiiiiit... sa fortsatter han snacka spanska!
Och sedan till killen: We don't speak spanish!
Killen: No Espanish? Pero chicas, es una fiesta... (osv osv osv)

Tappad som liten?
Vi kan iaf inte sluta skratta, och tillslut ger killen upp, gar tillbaka till sina kompisar, och berattar att tjejerna inte pratade spanska och att dom skrattade at honom.

GRATTIS till min lilla lilla lillebror som klarat halkkorningen! Jag vantar mig att bli hamtad pa flygplatsen, kann ingen press ;)

Om ni vill gora bort er pa en backpacking-resa, gor sa har:

Befinn er pa en strand, i tillexempel Montañita, Ecuador.
Se tva killar komma gaende.
Se de tva killarna borja prova glasogon och prata med glasogonforsaljaren ca 2 meter bort.
Prata sedan hogt om hur fula glasogonen som en av killarna provar ar.
Forestall er sedan att killen kommer fram och fragar er (pa engelska) vad ni tycker om glasogonen.
Var sedan arliga och sag att ni tycker att han borde kopa en annan modell.
Nar killen vander sig bort, sag da hogt till din kompis hur jobbigt du tycker att det ar nar folk kommer fram och pratar med dig. 
Tillagg sedan att det ibland fungerar att spela efterbliven eller dov nar sadana jobbiga manniskor kommer fram.
Fortsatt sedan prata hogt om hur fult det ar med killar i smala glasogon.

Nar killen en stund senare kommer fram och fragar (PA SVENSKA) om ni kan vaxla en tjuga, spring!

..Det gjorde inte vi. Istallet mumlade vi fram nagot ohorbart och rackte fram tva tior.

Efter en inte alltfor lang flygresa fran den extremt trakiga staden Guayaquil sa landade vi i mandags pa Galapagos storsta o Santa Cruz! Vi blev upphamtade av en av vara guider (En BRUD!) och spenderade de forsta timmarna pa "Charles Darwin center". Dar fick vi bland annat se hur de arbetar med att hjalpa utrotningshotade arter sa som olika sorters skoldpaddor och leguaner. Dessutom fick vi nojet att se varldens ensammaste skoldpadda "Lonesome George", han ar den sista individen av sin art, lar bli ensamt i langden. Tyvarr var inte George riktigt pa humor denna dagen och den basta bilden vi fick var denna:



Efter besoket pa centret sa fick vi for forsta gangen se baten vi skulle spendera de kommande 5 dagarna pa: Golondrina! Och dessutom traffa var "riktiga" guide Fabrizio, aka Fabbe. Nedan nar han har fatt syn pa en valdigt spannande small/medium/large/darwin finch/mockingbird/boobie/ eller nagon annan typ av Galapagosonly fagel.


/

Pa kvallen at vi middag med hela varan grupp bestaende av 2 danskar (som pratade annu mer otydligt an danskar i allmanhet), 5 israeler, 4 amerikaner, 1 fransyska och 1 engelsman.

Natten spenderades pa baten i hamnen.

Vi har precis kommit tillbaka fran var kryssning runt Galapagosoarna. Helt fantastiskt vackert, haftigt och underbart (forutom viss sjosjuka under andra natten, vilken som tur var botades med sjosjukepiller). Snart kommer en battre uppdatering, men tills dess far ni halla tillgodo med denna: