¿No Comprendo?

...Så var Jesus-stayn stängd på måndagar! Vi började gå upp för vad som borde kallas Mount Everest, gav ganska snart upp och fotade istället oss själva med kaktusar. Givande det med. Förutom för Josse, den klantigaste av oss, hon fick såklart en tagg i fingret. Som den hypokondriker som hon är trodde hon självklart att slutet var nära och började gorma om testamente och vem som skulle få hennes favorittrosor..

Varmt idag också, säkert 26-27 grader. Agnes tvingade sig själv att gå med långärmad tröja hela dagen. Inte värt att riskera fler röda "haklappar". Vi hamnade tillslut på en marknad, medan vi står och kollar på armband kommer det fram en man och säger "hör jag svenska?". Vi brydde oss till en början inte, trodde väl att vi drömde. Efter x antal försök förstår vi att mannen faktiskt pratar med oss. Det visade sig, helt random, att han undervisade i spanska på Göteborgs universitet. Small world. Mannen (Julio Alberto Rodriguez) ville äta middag med oss men vi avböjde, vänligt denna gången, eftersom vi åker vidare imorgon. Blev dock rätt impade när han langade fram visitkort och bad oss ringa om det var något. FETT värt!

Dagens roligaste scenario utspelade sig på lunchrestaurangen:
Josse går på toa. Lämnar sin tallrik och beodrar oss att vakta den noggrant och under inga omständigheter låta något hända med den. Ganska snart kommer det fram en servitör och tar Agnes och Emelies tallrikar. Vi börjar bli lite smått oroliga när han sträcker sig fram för att ta även Josses tallrik. Agnes drar undan den och skriker "NO". Han vänder sig till Emelie och drar världens längsta fras på spanska. Emelie svarar "Eeeh, muy rico". Detta betyder "Det var gott", servitören fortsätter prata och vi förstår ganska snart att han inte frågade "Var det gott?" utan undrar om vi är färdiga. Paniken sprider sig. VART ÄR JOSSE? Vi kollar på varandra och försöker få fram att vi inte pratar spanska, något som egentligen borde vara uppenbart. Det hela slutar med att Emelie skriker "We NO speak spanish!!!" Servitören skrattade lite åt oss och gav snart upp. Detta kan även ha haft något att göra med Agnes stenhårda grepp om tallriken..

...här vill Emelie tillägga att hon egentligen kan den rätta frasen på spanska. Men ni vet, i stundens hetta är det inte så lätt att klämma fram spanska med rätt böjning och tempusform.

Exempel
Emelie: Det enda jag kan på spanska är "muchos marchas" (betyder mycket hålligång)
Josse: ...till och med det var fel!

Imorgon åker vi förhoppningsvis vidare från Cochabamba till Oruro. En inte alltför lång busstur på cirka 4 timmar, ändå har vi laddat ordentligt med nötter och frukt. Ni känner ju oss!